Utflykt

Pigg som en mört efter närmare 15 timmars sömn hoppade jag upp. Helena hade fått polyesterlakan så ibland när hon rörde sig på natten så sprakade det och lyste som ett norrsken. Hon går nu under namnet ”Norrskensflamman”.

Frukost och prick 9 for vi iväg på utflykt till Valparaiso och Viña del Mar ute vid kusten.

Santiago ligger i en dal mellan Anderna och en bergskedja närmare havet. En tunnel på 3 kilometer tog oss genom, istället för över, bergen. Väl ute på andra sidan fanns en ny dal där det mesta i frukt och grönsaksväg odlades.

En ny tunnel tog oss genom nästa bergskedja. En ny dal, men denna full av vingårdar. 14 stycken närmare bestämt. Runt vinplantorna var det planterat rosor. Om det kommer skadeinsekter så angrips rosorna först och då hinner odlarna vidta åtgärder för att skydda vinplantorna. Så nu vet ni det, om det är nån som undrat.

Valparaiso är en hamnstad som var väldigt viktig innan Panamakanalen byggdes. Innan dess gick all trafik runt Kap Horn, men efter kanalens tillkomst så minskade båttrafiken. Men nu är det kryssningsfartyg som utgör den stora trafiken. Själva staden är byggd på kullarna runt hamnen. Det känns som om staden består av backar. Jag skulle inte vilja jobba som busschaufför där.

Husen (tomatröda, himmelsblå, citrongula, apelsinoranga) kryper uppför sluttningarna. Tätt, tätt intill varandra klamrar de sig fast i backarna. En märklig men vacker syn.

Vi åkte en gammal (och då menar jag gammal) trälinbana eller kabelbana. Vet inte riktigt vad de kallas, men de dras på en räls uppför sluttningen. Brant som bara den, men en vidunderlig utsikt på vägen upp. Ännu bättre utsikt uppe på kullen.

Efter en kort vandring bland alla vackra hus åkte vi mot Viña del Mar. En stad ihopvuxen med Valparaiso. Valparaiso är för de riktiga människorna och Viña del Mar är för turisterna som vår guide uttryckte det. Och det stämde bra tycker jag. Stränder, barer, restauranger, flotta hus med semesterlägenheter. Jag skulle lika gärna kunnat vara på Mallorca, i södra Spanien eller på Kanarieöarna. Den känslan var det.

Vi åt en mycket god lunch här i alla fall. Räkor i vitlök som förrätt, fisk med skaldjur och ”Smashed potatoe” (det stod faktiskt så i menyn). Detta sköljde vi ner med en Chardonnay och avslutade allt med en kopp kaffe. Hela kalaset kostade 600 kronor for 2. Kanske lite mer än vad som betalas för en dagens lunch hemma. Men har fick vi också utsikt over Stilla Havet, det får man sällan hemma 🙂

Nu är vi tillbaka i Santiago. Snart dags for dusch och sen en sen middag. Sällan nån idé att gå ut och äta innan 21 säger man.

Imorgon väntar nya äventyr.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *