Helena vaknade med en fot som fortfarande smärtade vid belastning. Vi hade en buss som skulle plocka upp oss för en tur till Chiloé. Hur skulle vi lösa detta? Vi tog den enklaste lösningen – Helena stannade kvar på hotellet med foten i högläge och jag tog bussen till Chiloé.

Från Puerto Varas åkte vi till Pargua där vi skulle ta färjan över till Chiloé. Det började bra. Redan vid färjeläget såg vi sjölejon. Turen över Canal Chacao tog cirka 30 minuter. Vi anlände till Chacoa och därifrån fortsatte vi till Ancud där vi stannade till vid fisk och grönsaksmarknaden. Köpte ingenting.

Sen bar det av till Pingúinera Puñihuil (ni kan nästan gissa vad vi skulle se där – just det – pingviner!) En gammal grusväg i flera mil ledde fram till stranden vi skulle utgå från. På med tröja, regnjacka, vadarbyxor och flytväst. Vada ut till den öppna båten som låg en bit ut i vattnet. Upp i båten och iväg ut på Stilla Havet mot ett par mindre öar där pingvinerna fanns. Solen brände från en klarblå himmel och vattnet glittrade i solskenet. När vi närmade oss öarna såg vi dom – pingvinerna.

Vi hade turen att se bägge sorterna som finns i området, Humboldt och Magellan. De är inga jättepingviner. Har för mig att guiden sa att de kan bli upp till 60-70 cm höga. Vi kryssade runt mellan öarna och tittade på pingviner som hoppade och simmade eller vandrade uppför branterna till sina nästen, pingviner som skrek åt oss eller på varandra och så de pingviner som bara stod och glodde rätt ut.

Förutom pingviner såg vi en massa olika fåglar och havsutter.

Tillbaka på land igen var det bara att bege sig tillbaka till Ancud. Lunch väntade på ett hotell i stan. På vägen tillbaka såg vi mängder av gamar som cirklade runt. Det var en riktig zoologisk dag idag – sjölejon, pingviner, havsutter och gam. Man kan inte klaga.

Efter lunch besökte vi ett gammalt fort som byggdes av spanjorerna. Nu finns bara vissa väggar kvar samt ett antal gamla kanoner. Ett besök på det lokal museet hanns också med innan det var dags att bege sig till Chacao for att ta färjan tillbaka till fastlandet.

Kom tillbaka till hotellet vid 19.30 tiden. Hur hade det gått för Helena och hennes fot?

Ett telefonsamtal till försäkringsbolaget, ett besök på akuten på det lokala sjukhuset, röntgen från alla håll och kanter, antiinflammatorisk medicin och stränga förhållningsorder om vila och försiktighet. Inget brutet med andra ord. Hon kan fortsatta resan. Men kanske inte springandes.