Vi hade ingen större tur med vädret idag. Det var en grå filt som omsvepte Seoul med omgivningar. Ett stilla regn föll också. Men det gjorde inte så mycket eftersom vi skulle åka till DMZ. Vi hade tre ställen att besöka där. Tyvärr kunde vi inte komma in de 4 meter i Nordkorea som man kan göra när det inte är helg. Men vi besökte en av de tunnlar som upptäckts. Fram till idag har 4 stycken upptäckts. De utgår från Nordkorea och fortsätter under den demilitariserade zonen och in i Sydkorea. Man utgår från att de var tänkta vid en eventuell nordkoreansk invasion av Sydkorea. Troligtvis finns det fler än de som upptäckts fram till idag.

Tunnel No 3 som vi skulle gå ner i ligger 73 meter under markytan. Det var brant nerför för att komma fram till tunneln. Den första sträckan ner var det inga problem med höjden eftersom denna del har gjorts från Sydkorea och anpassats for att turister skall kunna komma lätt ner. Men väl nere vid tunnelstarten så var det lite si och sa med takhöjden. Jag är oerhört tacksam för att jag hade hjälm annars hade jag nog fortfarande legat avtuppad nere i underjorden. Det klonkade till både en och två gånger i hjälmen när jag traskade runt där nere. Den enda som obehindrat kunde gå runt där nere utan risk för att slå i skallen var Suzanne, men hon är å andra sidan inte högre än 152 cm över havet.

Vi gick ca 200 meter i riktning mot Nordkorea. Fram till en avspärrning (stålvägg) som gjorts av sydkoreanerna för att ingen skall kunna komma igenom från Nordkorea. Det finns tre sådana stålväggar som spärrar av tunneln bara för att man skall vara på den säkra sidan.

Väl uppe vid markytan igen så tog vi plats i bussen och fortsatt till en utsiktsplats där man kan se ut över/Nordkorea. Här gjorde tyvärr vädret att vi inte såg så bra. Det var ett regndis som låg över området, men vi kunde ändå se lite grann av den norra delen av det delade landet. Fotografering var inte att tänka på, militär gick omkring och upplyste direkt om nån ens försökte ta upp en kamera.

Slutligen åkte vi till en tågstation som byggdes för ca 8 år sedan. Den har sedan dess använts endast 2 gånger. Det fanns en överenskommelse med Nordkorea att Sydkorea skulle kunna nyttja järnvägen genom Nordkorea för att på så satt kunna få ut och in varor landvägen och slippa vara helt beroende av fartygstransporter. Allt var frid och fröjd, stationen och ett magasin byggdes och testades 2 gånger. Sen sa Nordkorea nej. Så det blev inga transporter den vägen. Men nu finns det i alla fall en station som kan användas om landet någon gång i framtiden blir ett enat land.

Tillbaka till Seoul. Dags for mat. Italiensk restaurang. Pizza i Korea. Det var gott.

Eftersom vädret fortfarande är lite si och så, regn och grått, så blir det mest slöande på Guesthouset. Vi har kollat väderprognosen och det ser inte nåt vidare ut, men tanken är att några av oss skall ge oss ut på sightseeing imorgon.