Klockan var bara 5 när den ringde. Taxi till busstationen och på en buss till Busan. Det tog ca 4 timmar att åka från Seoul i nordväst till Busan i sydost. Här fick vi vänta i några timmar innan det var dags att stiga på färjan till Shimonoseki i Japan. Stilig stor 4-bäddshytt med dusch och toa. Så snart vi lämnat hamn märkte vi av en liten sjögång. Vi gungade oss hela vägen till Japan. Ingen i vår hytt blev sjösjuk men i andra hytter fanns de en och annan som drabbades.

I Shimonoseki skulle våra vouchers för Japan Rail Pass lösas in till riktiga pass. Marianne ägnade närmare en timme till detta medan vi andra rände runt och letade frukostställen. När alla dessa bestyr var avklarade tog vi ett lokaltåg till Kokaru och där bytte vi till Shinkansen som tog oss till Hiroshima.

Framme i Hiroshima bytte vi till en spårvagn och åkte ca 30 minuter, men sen var vi framme vid vårt ryokan (hotell). Tatamimattor på golvet, kimono, tofflor, ja hela paketet. In med ryggsäckarna och ut på stan. Nicke och jag behövde växla pengar så vi gick till en bank i tron att det skulle vara en enkel sak. Men icke sa Nicke. En himla massa bugande och vänliga personer som hjälpte oss till rätta. Blanketter att fylla i, stolar att sitta och vänta på, fler vänliga personer som kom och berättade att det kunde ta en stund, mer väntande, vänliga personer som bad om ursäkt för att det tog så lång tid. Ännu mer väntande, men till slut så kom nummer 543 upp på tavlan. Jippieee! Räknande och kontrollräknande innan våra dollar försvann in i bankens inre. Ut kom till slut japanska yen. Dryga timmen tog detta äventyr.

Under tiden hade Helan och Suzanne börjat undra om vi hade försvunnit eller blivit kidnappade. När en ambulans stannade utanför banken blev de riktigt oroliga. Men vi hade ju bara suttit och haft det ganska skönt i väntan på våra pengar. Nu var det dags att få lite lunch. Det blev en macka på Subway (ett ställe som jag aldrig skulle komma på att besöka hemma. Men här var det OK)

Hiroshima – svårt att försöka beskriva hur det var att gå runt och titta på museet, minnesplatserna, parken, atombomsdomen och allt annat som finns här. Så jag gör inte ens ett försök.

På ryokan finns ett traditionellt japanskt bad i källaren. Man sitter på små pallar och tvagar sig. När man är ren och fin så kan man glida ner i det stora badkaret med hett vatten. Skönt och avkopplande.

Middagen avnjöts på (håll i er) en argentinsk restaurang. En köttbit och ett glas Malbec. Gott. Slocknade som ett ljus när jag la mig.

Nästa dag gjorde vi en utflykt till Itsukushima. Spårvagn i 45 minuter och sen färja i 20 minuter. Vi vandrade runt på ön och fotade en hel del. Det fanns en hel del halvtama tiggande hjortar som gärna kom fram och kollade om man hade nåt ätbart att dela med sig av.

Tillbaka till stan. Äta lunch, fika, hämta väskorna på hotellet och ta spårvagnen till stationen. Här tog vi Shinkansen till Kyoto.