Det visar sig att jag rört till det lite vad det gäller namnen på de olika dzong vi har besökt. Så här kommer en rättelse:

Den dzong vi besökte första och andra dagen i Thimphu heter Simtokha Dzong och ingenting annat. Den ligger på 2250 meters höjd och byggdes 1629 av Zhabdrung Ngawang Namgyel. Så nu är det utrett.

Idag har vi däremot besökt Trashi Chhoe Dzong som är det administrativa centret i Bhutan. Här finns ett kloster i ena delen av byggnaden och administrationen finns i den andra delen. Det kungliga palatset finns alldeles intill så det var ganska noggrann säkerhetskontroll innan vi fick komma in. Liknande den på flygplatser.

Härifrån åkte vi mot Motithang Takin Reserve, men på vägen passerade vi två lag som tävlade i den bhutanesiska varianten av dart. Man använder sig av gigantiska pilar (jämfört med ena dartpil i alla fall.). 35 meter från målet skall man stå. Tavlan är pytteliten och träffar man så får man 2 poäng. Bulls eye ger 3 poäng och först till 29 vinner. Till god ton hlr också att man häcklar motståndarlaget och tydligt visar var tavlan är så att motståndarlaget inte kan missa. Det är inte lätt att skicka iväg pilen 35 meter och träffa en tavla som är 20 cm bred och 50 cm hög.

Efter att ha tittat på tävlingen fortsatte vi så till Takin Reserve. Takin är ett djur som enligt legenden är har en gets huvud och kroppen av en ko. Det hör till släktet getantiloper och finns i den här delen av världen.

Vi fortsatte vidare uppför berget tills vi kom till toppen och hade en vidunderlig utsikt över Thimphu-dalen. Vi kunde se det bostadskomplex som var avsett för ministrarna i regeringen. De bodde alla tillsammans i samma inhägnade område.

Eftersom det var en så vacker dag, molnfritt och solsken så bestämde vi att promenera en sträcka på vägen ner från berget. Halvvägs ner blev vi upplockade av vår chaufför och guide.

Nu bar det av till Paro. På vägen stannade vi och titta på och promenerade över en gammal hängbro i järn som var byggd för flera hundra år sedan. Det svajade en del när man gick över den.

Vidare till Paro där vi åkte och åt lunch på en liten restaurang.

Sen var det dags för mer sight seeing. Vi åkte till Paro Dzong och vandrade runt och tittade. Härifrån gick vi till fots ner till stan igen där vi stannade till vid en bågskyttetävling. Bågskytte är nationalsporten i Bhutan. Man står 165 meter från tavlan och skjuter sina pilar. Förr använde man bambubågar men numera är det moderna bågar med kolfiberpilar.

Vår guide berättade att han alltid har sin båge med när han åker på längre resor med turistgrupper. Blir det några timmar ledigt så skjuter han gärna några pilar.

Vi passerade några affärer på vår väg så jag gjorde faktiskt ett inköp. Tänka sig. Med aningen lättare plånbok och en kasse att bära fortsatte vi till ett av de äldsta klosten i Bhutan, Kyichu Lhakhang. Det byggdes redan 659 och är ett av de viktigaste klostren i landet.

Sen var det dags att åka till vårt hotell som låg 7 km utanför stan. Mitt ute på landet. Från rummet kan jag se de snötäckta bergen i Himalaya.

Imorgon väntar klättringen till Tigers Nest, Bhutans mest kända plats.