Jag var allt annat än pigg när väckarklockan ringde kvart över fyra på morgonen. Stackars de som måste gå upp denna tid på dygnet. Jag hade i alla fall gjort ett val att göra det (inte utan att jag ångrade det en sekund när alarmet gick). En snabb dusch och en espresso för att kickstarta kroppen. På med reseutstyrseln och sen ner till taxin som väntade utanför porten.

Resan till Landvetter gick snabbt, likaså incheckning och säkerhetskontrollen. Hann med en smörgås i loungen innan det var dags att bege sig till gaten. Vid passkontrollen sa killen; ”Ja, det var ju en nätt liten resa” och mitt svar var ”Varför göra det enkelt om man kan krångla till det?”. Det är nog så de flesta hade sett på min resa, lite väl krångligt sätt att ta sig till Tokyo på, via London och Singapore. Men som sagt, varför göra det enkelt.

Händelselös flygresa med SAS till London. Väl inne i terminalen insåg jag att den som byggde den hade anammat min tes on att ”varför göra det enkelt”. Jag fick gå igenom korridorer, uppför rulltrappor (på andra sidan en glasvägg såg jag rulltrappor som gick ned) vidare genom nya korridorer och till slut var jag framme. En säkerhetskontroll skulle passeras och när det väl var gjort vara det bara att vandra tillbaka samma väg som jag kommit, fast på andra sidan glasväggen. Genom korridorer, nedför rulltrappor och ytterligare korridorer. Säga vad man vill om det men det fördrev ju lite tid i alla fall. Nu var det dags att angripa frukostbuffen i loungen. Kaffe, äggröra, grönsaker och en lite bulle. Inget märkvärdig. Som avslutning en banan. Satt vid ett fönster så jag kunde kolla på alla plan som kom och for.

Snart var det min tur att återigen bege mig till gaten. Andra våningen på dubbeldäckaren A380, där var min plats de närmaste dryga 12 timmarna. Ett glas bubbel, klockan var ju efter 11, gav den rätta långflygningskänslan. Snabb koll på menyn och filmutbudet. Verkade OK. Maten hade jag förbeställt så jag visste att jag skulle få hummer 🙂 Det var som vilken annan långflygning som helst. Äta, kolla film, läsa och sova. Lyckades sova närmare 4 timmar.

Vi landade i Singapore vid 07:30 på morgonen. Varmt och skönt var det också. Jag stack snabbt iväg till loungen för att hinna få mig en dusch och ett ombyte innan det var dags för nästa flyg, denna gång knappt 7 timmar till Tokyo. Hann både duscha och dricka lite kaffe innan det återigen var dags att gå till gaten. Även denna gång var det övervåningen på dubbeldäckare. Det blev lite mer mat, läsande och filmkollande.Tappade ögonlocken ett par gånger innan vi landade i Tokyo.

Väskan stod prydligt uppställd bredvid bagagebandet när jag kom ner dit. Tog den och trasslade mig igenom passkontrollen. Det tog en stund eftersom varken kameran ville fotografera mig eller fingeravtrycksläsare kunde känna av mina fingertryck. Det blev lite svettigt för killen i luckan innan allt funkade och jag fick mina stämplar i passet. Tullen nästa. Där var de ganska frågvisa. En pärm med bilder på blommor, sprutor, vapen, piller och lite av varje visades upp och jag tillfrågades om jag hade nåt av det på bilderna i min resväska. Mitt svar var nekande, men han ville gärna kolla själv. Han var lite brydd över att jag bara skulle stanna 2 nätter i Japan, ännu mera brydd blev han när jag sa att jag ville bara titta på ett tempel i Narita. Men när jag på frågan om jag varit i Japan tidgare svarade ja, två gånger , så slog han igen väskan och önskade mig en trevlig vistelse i Japan.

Ut i terminalen, bort till biljettluckan, köpa biljett till lokaltåget, ner på perrongen och in i tåget. Dörrarna slog igen strax efter att jag ställt ner min väska. Snacka om tur. Tio minuter senare var det dags att kliva av i Narita. Kort promenad till hotellet, incheckning, fick en drinkbiljett (det blev en öl i baren av den). Jag var rejält trött. Köpte lite vatten i närbutiken tvärs över gatan från hotellet. Drack min gratisöl i hotellbaren och sen kröp jag till sängs i mitt lilla rum med den centralt kontrollerade luftkonditioneringen som var satt på istid. Jag var tacksam för duntäcket i sängen.