Idag är sista dagen här på Bali. Flyger tillbaka till Singapore imorgon förmiddag, men inte den kortaste vägen. Varför inte krångla till det lite? Via Kuala Lumpur där det blir språngmarsch till planet som tar mig sista biten till Singapore.

Dagarna har gått snabbt här, men har ändå hunnit med lite grann. En dag åkte jag på en heldagsutflykt. Tyvärr så ingick det lite väl mycket besök på ställen som slutade med en promenad genom butiken som hörde till. Men det funkade ändå. Jag hann besöka silver och guld smidesbutik. De hade en hel del snygga grejer. Just nu gjorde de reklam om att de skulle göra en 20 meter lång ödla i silver. Den skulle jag vilja se. Men istället fick jag se silver och guldarbeten i alla dess former. Smycken, prydnadssaker och ett och annat bruksföremål.

Vidare till nästa stopp. Batiktillverkning och försäljning. Det gick snabbt att traska igenom den tillhörande stora affären. Inga inköp gjordes här heller. Raskt vidare till nästa ställe. Träsnideri. Här fanns allt från små ödlar till stegrande hästar i nästan naturlig storlek.

Slutligen till det sista stoppet med försäljning. Ett galleri. Här fanns mycket fina målningar. Men för de som jag gillade behövdes ett par nya stora väggar också, så inköpet sprack på den lilla detaljen.

Nu var det sevärdheter som gällde. Ett hindutempel, det gamla kungliga palatset i Ubud, risterrasser och slutligen Monkey Forest. Precis som namnet antyder fanns det en och annan apa där. Eller rättare sagt, det drällde av apor där. Tama, hungriga, nyfikna sådana. Jag hade ingen mat att ge, men de turister som köpte bananer att ge till aporna blev snabbt favoriter och hade en eller flera apor hängades i kläderna eller sittande på huvud eller axlar. Jag klarar mig utan sånt.

Trafiken på Bali är minst sagt intensiv. Det tar tid att ta sig fram med bil. Mycket trafikstockningar och ännu mera mopeder, skotrar och motorcyklar. Måste finnas miljoner och åter miljoner av dessa fordon på ön.

Den övriga tiden här har jag ägnat åt att läsa, träna, äta god mat, promenera på stranden, sola en liten stund och sova i världens skönaste säng. Vill aldrig gå upp på morgnarna, Madrassen är som en jättelig våffla. Hur skön som helst att sova på.

Igår, sen eftermiddag, gcik jag som hundratals andra turister och lokalbefolkning ner till stranden och satt och tittade på solnedgången. Hela stranden var full av folk som bara satt och tittade. Jag unnade mig en dricka och då fick jag även en stol att sitta på. Där satt jag i en timme och bara stirrade rätt ut över havet, surfarna och solen. Underbart avslappnande.

Om jag minns rätt så brukade man förr applådera när skådespelet var över, dvs när solen gått ner, men det skedde inte igår.

Idag blir som alla andra dagar. Ska låta frukosten sjunka ner innan jag beger mig till gymmet för ett pass. Sen blir det lite strand och mycket läsa.