Vaknade innan klockan ringde. Kan inte påstå att jag var direkt pigg men jag hade lite planer för dagen så det var lika bra att köra igång. Frukost, stekt potatis och ägg. En kopp kaffe och ett glas juice. Skippade rostbrödet och nåt som skulle vara bacon.

Gick ner till stupan och gick runt den för att hamna på mitt vanliga växlingsställe. Men där var det tomt så jag tog ett långsamt varv till runt stupan för att hitta ett alternativt växlingställe. Vilket jag gjorde. Med fickan full av nepalesiska rupies så började jag promenaden bort till Diki Khangsar där jag skulle träffa Marita.

Ett tag så kände jag inte igen mig och trodde att jag hade missat att svänga av från stora vägen. Men just då kände jag igen det karaktäristiska utstickande taket där jag skulle gå in på en mindre väg. Sen var det inte många minuter att gå innan jag klev in genom dörren på Diki Khangsar.

Med varsin kopp kaffe slog Marita och jag oss ned och pratade om vad som hänt sen sist vi sågs, vad som hänt i Kathmandu sen hon kom hit. Vad som skulle hända de närmaste veckorna. Plötslig hörde jag en röst bakom ryggen. Det var Saldon som kommit in. Det var ett kärt återseende. Hon gick iväg och hämtade Jampa så nu satt vi alla fyra och pratade.

Barnen på Diki Khangsar (eller ungdomarna skall jag säga eftersom de alla har blivit tonåringar eller unga vuxna) kom och gick. Det var kul att se att de alla verkade må så bra. Saldon bjöd in mig att stanna och äta lunch tillsammans med dem, vilket jag gärna gjorde. Det skulle serveras momos.

Marita och jag stod ute i solen och njöt av värmen och pratade om ditt och datt tills Saldon kom och sa att det var mat om 5 minuter. Vi satte oss till bords och åt momos för glatta livet. Det fanns två såser till. En spicy och en spicy-spicy. Djärv som man är så skulle så klart spicy-spicy testas. Den var verkligen spicy 🙂 Två sorters momos serverades, en vegetarisk och en med kött. Den vegetariska var den jag gillade bäst.

Mätta och belåtna skulle det lekas sjukstuga. Jag hade med mig vårtborttagningsmedel från Sverige och nu satte de före detta sjuksköterskorna (Marita och jag) igång med att frysa vårtor där det behövdes. Jag tog mest tiden eftersom det var lite noga med det. Hoppas nu att det ger bra resultat också.

Når sjukstugan stängde så gick Marita och jag till stupan i Boudha. Vi gick några kora innan vi gick till ett café och drack kaffe och åt morotskaka. Sen gick vi ett antal kora efter det. Tappade räkning på hur många det blev. Vi bara gick och gick och pratade och pratade. Marita visade mig en alternativ väg tillbaka till mitt hotell (via Schechen).

Dusch och sen middag på hotellet. En vegetarisk nepalesisk thali fick det bli. Lemon soda att dricka och färsk frukt till efterrätt. Imorgon skall Marita och jag vandra upp till klostret Kopan.