Safari x 2

Idag skulle vi på safari. Men det skulle ske nere vid kusten, i nationalparken Yala. Dit var det några timmars körning. Men vi hade gott om tid på oss, så vi fick lite sovmorgon. Klockan 10 körde vi iväg söderut. Vi passerade Rawana vattenfall strax utanför Ella. Imponerande.

Färden gick vidare mot Tissamaharama där vårt hotell låg. Med god marginal närmade vi oss staden. Vi hann med ett lunchstopp innan vi svängde upp på infarten till det som skulle visa sig vara det flådigaste hotellet på resan, Synd bara att vi får så kort tid här.

In med väskorna och sen blev vi upplockade av safarikillen. Vi klättrade upp i jeepen och gjorde oss hemmastadda. Det var nästan en timmes körning ut till nationalparken. På vägen passerade vi ett halvstort vattendrag som var fullt av folk som badade. Gamla och unga, damer och herrar, allt i en härlig blandning. Det var folk som badade på många ställen vi passerade. Såg onekligen skönt och svalkande ut.

När vi kom fram till nationalparken skulle vi checkas in. Det tog sin lilla tid. Vi fick en ranger med oss i jeepen också, vilket var bra för han kunde visa och berätta om sånt som vi varken kunde upptäcka själva eller hade minsta susning om.

Det är 200 jeepar som släpps in i parken varje förmiddag och eftermiddag. Och alla vill samma sak – se leopard. Så ni kan förstå att det blir lite kivandes om bästa platsen med jeepen när man fått syn på nåt.

På dammiga vägar/stigar for vi runt i parken. Vi såg en jädra massa fåglar, bl a påfåglar, örnar, ibis mm. En och annan krokodil kunde vi se i vattenhålen också. Apor, en mungo och elefanter. Ganska mycket elefanter faktiskt.

Men nån leopard såg vi dessvärre inte. Det fanns sikte på en vid en klippa där den brukade visa sig. Alla, då menar jag verkligen alla jeepar var där. Trång med andra ord. Nu behagade leoparden inte att visa sig så öppet. Vår ranger kunde se den i buskarna och försökte peka ut den för oss. Men våra otränade leopardögon kunde inte upptäcka den.Jag får trösta mig med att sett leopard några gånger i Sydafrika. Helena och Anita får bara göra nya försök att se den.

Det var mörkt när vi kom tillbaka till hotellet. En dusch i det stora, stiliga badrummet sen middag. När maten var uppäten var klockan närmare 21 och det var det dags att lägga sig. Vi skulle kliva upp 03:00, avfärd 03:30, vi skulle på valsafari.

Tvi vale – det var inte kul när klockan ringde. Men det var bara att kliva upp och plocka ihop det sista och checka ut. Irosh stod och väntade på oss. Det tog en liten stund innan vi fått in väskorna, frukostpaketen som hotellet ordnat och oss själva, men till sist var vi på väg.

Det var inte mycket trafik denna okristliga tid, nån enstaka människa såg vi. En vildkatt skenade över vägen och klarade livhanken med nöd och näppe.

Två timmars bilfärd, sen var vi framme i Mirissa där vi skulle kliva på en båt och åka ut på havet. Vi kom iväg efter en stunds väntande på några eftersläntrare som också skulle med till havs. Jag satt och halvslumrade när det blev ett himla liv. EN val var siktad, jag kunde se när den blåste. Tyvärr var vi ganska långt ifrån så jag såg inte själva valen. Men det kom fler tillfällen.

Kaptenen hade radiokontakt med andra båtar som var ute i samma ärende som oss. Han styrde mot ett ställe där mer val synts till. När vi kom fram till platsen fick vi återigen se när valen blåste. Nu var vi närmare än förra gången så nu fick jag också se valen och då insåg jag hur enormt stora dessa djur är. Den dök sakta ned i djupet, tyvärr utan att visa sin stjärtfena.

Vi snurrade runt till ytterligare några platser för att försöka få se lite mer val. Till slut fick då se det vi alla ville se. En blåval som dyker och slänger upp stjärtfenan luften innan den försvann bort i vattnet. Kameran hann jag inte får till så det fick bli en bild i skallen bara.

Nu var det dags att vända tillbaka till land. Under färdens gång fick vi se två sköldpaddor som parade sig. Här stod jag redo med kamera, men en man stod i vägen och vägrade flytta på sig trots uppmaningar från personalen. Hoppas att han är nöjd med sina bilder i alla fall.När han väl rörde sig så passade sköldpaddorna på att dyka. Tji bildbevis blev det.

Vi stannade till en kort stund i Galle på vägen till Hikkaduwa. Vi passade på att promenera på muren nere vid havet. Fantastiskt vatten.

I Hikkaduwa skiljdes vi från Irosh, vår guide/chaufför/vän under resan.

Våra rum var inte klara så vi gick iväg och käkade lunch på en restaurang med havsutsikt. Nudlar med räkor. När vi kom tillbaka till hotellet var rummen klara och vi kunde plocka upp tvätt och annat. Jag har en hyfsad utsikt från min balkong. Här ska jag vara i 4 nätter innan jag drar vidare. Jag kommer inte att göra många knop de närmaste dagarna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *