Jippie! Allt funkade denna gång. Utflykten blev av.

Jag klev (som vanligt) upp tidigt. Hann med ed snabb frukost innan jag gick iväg till Sky City Terminal, där jag skulle kliva på utflyktsbussen. Chaffisen hette Kenneth, stiligt namn. Fick lära mig att namnet betyder just stilig/snygg. Nu kallades han Kenny, uttalat på den version av engelska som pratas här så låter det mer som Kinny.

Vi var total 3 stycken som skulle med på turen upp till Bay of Islands. Jag och ett par från England. Det var inte svårt att få en fönsterplats.

Bussresan upp tog närmare 4 timmar. Vi hade ett stopp för fika och toabesök. Färden gick genom ett landskap som till stor del bestod av böljande gröna kullar. Ibland med små skogsdungar på. Vet inte riktigt vad det är med den typen av landskap men jag går igång på det. Tycker det är så vackert och rofyllt. Vill vandra upp och ner för kullarna och lägga mig och sova tupplur i grönskan. Nu blev det inte så, för vi skulle vidare norrut.

Så kom vi då fram till Paihia, en liten stad vid kusten. Här gjorde vi ett kortare stopp innan vi åkte till Waitangi där vi skulle få en guidad tur. Waitangi är den plats där representanter för engelska kronan och flertalet maaorihövdingar den 6 februari 1840 undertecknade det dokument som är grunden för Aotearoa New Zealand. Vi hade en helt fantastisk guide drog på ett fascinerande sätt drog oss igenom hela historien.

När turen var slut åkte vi tillbaka till Paihia dä vi tog en färja över till Russel, en liten idyllisk stad på andra sidan sundet. Den har inte alltid varit idyllisk. Under en tid bestod den i stort sett av bordeller och krogar och gick under smeknamnet ”The hell hole of the Pacific”. Till skillnad på Paihia på andra sidan sundet, Paihia betyder ”bra här”.

I Russel fick vi en rundtur, även denna gång med en entusiastisk guide som tog oss runt till alla viktiga sevärdheter, bl a fick vi se huset där Nya Zeelands första kvinnliga premiärminister bodde. Bara en sån sak.

Dags att ta färjan tillbaka till Paihia och bussen som väntade på att få köra oss tillbaka till Auckland. Med på resan fick vi 4 nya passagerare. Men det var ändå inte svårt att få fönsterplats.

När jag klivit av bussen i Auckland gick jag till hotellet. PÅ vägen passerade jag ett pizzaställe där man kunde köpa bara en slice om man ville. Passade perfekt som kvällsmat.

Packa och plocka ihop. Imorgon flyger jag till Singapore.